Fascinerende teknologi og total transparens

Det var intressant att läsa inlägget i VG 18 juli av Eivind Gjemdal och Tom Staavi angående den ‘farliga’ utvecklingen av Bitcoin och de ‘Kreftene som ikke har sans for det etablerte finansielle systemet’, speciellt med tanke på att dem representerar ett ‘etablerat finansiellt system från 1600-talet’ som håller på att bli totalt överflödig tack vare Bitcointekniken.

Det gamla «används av kriminella» argumentet.

Herrarna Gjemdal & Staavi  drar fram det gamla vanliga (numera uttjatade) argumentet att det ‘används av de kriminella’ … dem glömde nämna ‘Terrorist’ och ‘Pornografi’ vilket normalt dras fram i dessa sammanhang. Men enligt Kripos är det framförallt ‘ordentlige Fiat pengar’ som föredras av kriminella idag.

Här är ett exempel: En av värdens största banker, HSBC, blev för ett par år sedan ertappad med att tvätta pengar åt Mexikanska och Colombianska maffian. Dem undanhöll transaktioner till ett värde av $670 miljarder från kontroller. I 2012 gjorde banken en överenskommelse med USAs finansauktoritet att betala $1,92 miljarder i böter. I detta sammanhang är det ganska intressant att se, att vid samma tidpunkt hade alla Bitcoin i världen ett värde runt totalt $2,8 miljarder. Det visar helt enkelt att för de stora kriminella bovarna i världen idag är Bitcoin en alldeles för liten valuta att använda för deras stora skumma affärer. Banker och kontanter är perfekt för kriminella. Kontanter är anonyma och mycket svåra att spåra.

En öppen transparant huvudbok kallat Blockchain

Alla Bitcoin transaktioner däremot, lagras i en öppen transparant huvudbok kallat Blockchain. Om en myndighet skulle misstänka att en olaglig transaktion har ägt rum kan dem göra en normal brottsutredning och följa transaktionsströmmarna av dem misstänktas Bitcoinadresser.

Gjemdal & Staavi säger att vi redan har en digital valuta i Norge. Problemet med det är att banken har 100% kontroll på alla ‘våra’ digitala pengar. Om banken av någon anledning inte vill, eller inte kan, så har vi ingen tillgång till ‘våra’ egna pengar. Banken använder dessutom ‘våra’ inlånade pengar till egna spekulationer och till att finansiera mer eller mindre acceptabla multinationella organisationer utan vårt vetande.

Fördelen med Bitcoin

Fördelen med Bitcoin är att den är 100% reglerad av en Öppen Programkod (Open Source) som alla kan läsa och kontrollera men ingen enskild människa eller organisation kan manipulera.
– Vi vet att vi själva har 100% kontroll på våra egna pengar.
– Vi vet att ingen enskild människa eller organisation äger eller kontrollerar Bitcointekniken. Det kontrolleras och ägs av användarna.
– Vi vet att vi när som helst obehindrat kan skicka obegränsat belopp med pengar gratis/mycket billigt till vem som helst på jorden på ett par sekunder.
– Vi vet att våra Bitcoin per minut varierar i värde i relation till ‘ordentlige Fiat pengar’ eftersom det fortfarande är en relativ liten global marknad, och vi vet också att värdet på Bitcoins har stigit över 13.000 % (ja, tretton tusen procent!) sedan 2011.
– Vi vet dessvärre med säkerhet att våra pensionspengar eller våra aktiefonder på Banken inte har stigit lika mycket och säkert inte kommer att stiga speciellt mycket i framtiden.
– Vi vet att Bitcointekniken ger oss också möjlighet till säkra peer-to-peer lån i ‘ordentlige Fiat pengar’ direkt mellan människor utan bankens inblandning.

Norske Banksikringsfonden har bara en täckning på 2,66%

Låt oss också titta på hur bra skydd vi egentligen har på våra ‘ordentlige Fiat pengar’ i banken. När det gäller Norges Banksikringsfond som skall skydda våra besparingar i Banken så sägs det att vi har en Banksikringsfond på upp till 2 miljoner per kund/bank. Det låter betryggande, men problemet är att Banksikringsfondet endast har en täckning på 2,66%. Det innebär att man kan säkra maximalt 15 250 kunder med 2 miljoner var.
Exempelvis har DNB ca 180 000 kunder, om de skulle komma på obestånd finns det troligen inte tillräckligt med pengar i Banksikringsfondet att stötta alla DNB’s kunder.

Det betyder att om vi råkar ut för en riktig finanskris eller bankrusning med en stor eller flera mindre banker som samtidigt går i konkurs, så finns det helt enkelt inga medel att garantera alla oss vanliga sparares pengar. Dessutom baseras Banksikringsfondet till stor del på aktier vilka med säkerhet kommer att minska massivt i värde vid en kommande börskrasch/bankrusning.

Sedan ser det ut som att Gjemdal och Staavi blandar ihop korten vad det gäller Bitcoin och det nya Bank API direktivet från EU som kommer och kräver att bankerna öppnar upp sina datasystem till andra företag så att dessa kan bygga nya moderna tredjepartstjänster till bankens kunder. Detta har inget med Bitcoin att göra, förutom att det är ytterligare ett hot mot deras föråldrade 1600-tals verksamhet.

Att göra en Bitcoin transaktion behöver inte kostar något

Att göra en Bitcoin transaktion behöver inte kostar något, men om du vill ha en snabbare verifiering kan du välja att lägga till en transaktionsavgift på ca 0,005 Bitcoin dvs ca 29 öre, oberoende av beloppets storlek. Alla Bitcointransaktioner verifieras av ‘Miners’ i Bitcoinnätverket, transaktionsavgiften går till den Miner som först hanterade din transaktion och låser den i ett så kallat Block. Miners är också dem som skapar nya Bitcoins, var 10’de minut får en av dessa Miners en belöning på 12,5 nya Bitcoins. Eftersom skapandet av nya Bitcoin är reglerat i den öppna programkoden vet vi att det kommer att vara ett begränsat totalt antal Bitcoin i världen.

Bitcoin har inga Bank Bailout’s eller Quantitative Easing’s

Bitcoin har inga Bank Bailout’s eller Quantitative Easing’s(QE). Det betyder att värdet på Bitcoin kommer att stiga med antalet användare. Därmed har Bitcoin en inbyggd deflation. Dina Bitcoins blir mer värda med tiden. I jämförelse med ‘ordentlige Fiat pengar’ som blir mindre värda hela tiden, vilket vill du helst ha?

Bitcoin lagrar ingen personlig information som kan läckas

Eftersom Bitcoin inte lagrar någon som helst personlig information, kan det därmed inte heller läckas eller missbrukas på något sätt. Finansiella IT-system, däremot, läcker och missbrukar din personliga information regelbundet. Vi hör ofta att miljontals kontokortsinnehavares information har kommit på villovägar. Att databaser hackas och personlig information säljs. Du kan idag enkelt köpa 1000-tals kontokortsnummer i bulk med säkerhetskoder och personlig information på svarta marknaden för ca 10 kronor styck.

Finansnäringen kommer att uppleva nya revolutioner

Slutligen måste jag trots allt hålla med Gjemdal & Staavi, om att Finansnäringen kommer att uppleva nya revolutioner framöver, dock troligen betydligt större och mer revolutionerande än de någonsin kan föreställa sig.

Stephan Nilsson
Leder Norges Bitcoinforening